Jamal Khashoggi – viktigare som död än som levande

Inget kan bli som förr för Saudiarabien eller dess äregirige kronprins Mohammed bin Salman. Jamal Khashoggis kvalfulla död på det saudiska konsulatet i Istanbul den 2 oktober förra året är en vändpunkt i kungarikets relationer med omvärlden.

I Riyad trodde anstiftarna till det brutala mordet att de för all tid skulle tysta en frän kritiker av kronprinsen, som ofta kallas MBS. Men istället har de drabbats av en bumerangeffekt. Plötsligt talar världen om alla de frågor som Jamal Khashoggi ville sätta ljuset på när han gick i exil sommaren 2017, samtidigt som kungasonen MBS genomfört en palatskupp och blivit tronarvinge.

Som död har Khashoggi en ikonstatus. Arabiska reformister och motståndare till auktoritära styren ser honom som en martyr för rätten till yttrandefrihet. Det räcker att visa upp en bild av en bensåg – något som tros ha använts vid styckmordet av Khashoggi – för att betraktare ska associera till Mohammed bin Salman. Bilder av bensågar, eller ibland till och med vanliga motorsågar, används ibland vid demonstrationer i arabvärlden som symboler för ett skrupelfritt förtryck. Om det någon gång åter blir en folklig upprorsvåg i arabvärlden, kommer bilden av Jamal Khashoggi att lyftas fram, också på gatorna i Riyad, Jidda och Khobar.

Jamal Khashoggi fångad av en övervakningskamera när han är på väg in på konsulatet i Istanbul.

Kronprins MBS syns numera sällan i saudiska medier, inklusive den statliga nyhetsbyrån Saudi Press Agency. Det förhindrar inte att den politiska och ekonomiska makten alltjämt är koncentrerad till hans händer. Men i omvärlden används ofta ord som psykopat, radioaktiv, hänsynslös, giftig, galen eller rivningskula (wrecking ball), när kritiker söker beskriva den mäktige saudiske prinsen.

Han står näst i successionsordningen efter sin far, kung Salman bin Abdel Aziz Al Saud, vilken tillträdde efter sin halvbror Abdullahs bortgång i januari 2015. Sonen Mohammed bin Salman gjordes till världens då yngste försvarsminister – trots att det i Saudiarabien brukar vara respekt för ålder och erfarenhet som gäller. I mars 2015 startade MBS en offensiv mot huthirebellerna i Jemen, i tron att det skulle bli ett blixtkrig. Men detta krig har snart varat i fyra år och lett till världens värsta humanitära katastrof.

Kriget är djupt impopulärt bland många mäktiga prinsar, eftersom det dränerar statskassan och svärtar kungarikets anseende, samtidigt som det snarast har stärkt Irans inbrytningar på Arabiska halvön. Men vanliga saudier får inte höra mycket om krigsförloppet eftersom saudiska medier är starkt censurerade. De röster i civilsamhället som förr brukade säga sin mening på Twitter har tystnat – antingen för att de sitter fängslade eller för att de inte längre vågar.

                                  Tunisiens journalistförbund protesterade mot kronprins Salmans besök i Tunis hösten 2018. 

Som en följd av reaktionerna på mordet på Khashoggi kan inte Mohammed bin Salman längre vara säker på en smärtfri succession den dag hans far går bort. Den nye regenten måste godkännas av ett lojalitetsråd med 34 mäktiga prinsar. Bland dessa finns öppna kritiker av MBS som hans farbror Ahmed, en helbror till Salman, som nyligen återvände från sin exil i London. Från London kritiserade prins Ahmed öppet kriget i Jemen och gjorde gällande att huset Saud, med sina många tusen prinsar, inte ska lastas för det. Det kan endast kungen och hans son, hävdade prins Ahmed, innan han gjorde en kovändning och mildrade sitt skarpa uttalande.

Läget för Saudiarabien är på många sätt mer kritiskt idag än vad det var efter terrorattackerna mot USA den 11 september 2001, då 15 av 19 kamikazepiloter var saudiska medborgare. Då höll huset Saud bättre samman. Idag är sprickorna i systemet tydligare och MBS motståndare är många bland prinsar som har förödmjukats eller, som i vissa fall, avsatts, fängslats eller placerats i husarrest.

Bland dessa mäktiga rivaler märks två avsatta kronprinsar, vilka kung Salman gjorde sig av med för att bana väg för hans favoritson. I första hand märks prins Muqrin, kungens halvbror som fått sin politiska roll av Abdullah. Muqrins son Mansour omkom i en helikopterolycka under mystiska omständigheter, bara timmar efter det att ett par hundra mäktiga prinsar och oligarker fängslats på lyxhotellet Ritz-Carlton i Riyad i november 2017.

Mohammed bin Nayef med USA:s utrikesminister John Kerry i maj 2015, då Nayef fortfarande var kronprins. Bakom dem Mohammed bin Salman. Foto: US State Department

I andra hand märks också den förre inrikesministern Mohammed bin Nayef, kusin till MBS, som upphöjdes till kronprins efter Muqrins fall. Mohammed bin Nayef, eller MBN som han kallas, hålls i husarrest sedan sommaren 2017. Han var tidigare en betrodd partner för Pentagon i saudisk-amerikanska ansträngningar att bekämpa al-Qaida. Det är ett skäl till varför MBS statskupp i Riyad inte sågs med blida ögon i alla amerikanska institutioner – och inte heller av den förre utrikesministern Rex Tillerson.

En annan mäktig kritiker som har anledning att knyta näven i fickan till sin saudiska långskjorta är kung Abdullahs son Mitaeb. Han axlade tidigare manteln efter sin far, som ansvarig för nationalgardet, en väpnad styrka sammansatt av viktiga stamledare, vars uppgift är att skydda huset Saud. Mitaeb var en av de elva prinsar som hölls inspärrade på Ritz-Carlton, innan de släpptes, vingklippta och några miljarder fattigare.

Kritikerna till MBS finns också i USA. Rex Tillerson var bara en av dem. Han hade helt andra synpunkter än president Donald Trump i fråga om USA:s ensidiga uppsägning av Iranavtalet, MBS bojkott av Qatar och intrigerna i Riyad. Den nyligen avgångne försvarsministern James Mattis kritiserade också kronprinsen hårt, om än indirekt, när han vid en säkerhetskonferens i Bahrain i höstas krävde eldupphör i Jemen och en fredskonferens sammankallad i Sverige före årsskiftet (något som också blev fallet).

Ruiner efter ett flyganfall i Jemens huvudstad Sanaa, oktober 2015. Foto: Almigdad Mojalli/VOA/Wikimedia Commons

Sist men inte minst finns de amerikanska kritikerna av MBS på viktiga poster i USA:s kongress, också bland republikaner som av hävd försvarat Saudiarabien i vått och torrt. Bland dem märks senator Lindsey Graham, en republikan från South Carolina, som slöt upp helhjärtat på Trumps sida under kongressförhören av Brett Kavanaugh, presidentens omtvistade kandidat som ny HD-domare.

Men lika resolut som Lindsey Graham försvarade Kavanaugh mot gamla sexanklagelser, lika oförsonlig har han varit i sitt avståndstagande från MBS. Kronprinsen har kränkt varje anständig norm i internationellt beteende, hävdar Graham som bedyrar att han inte kommer att sätta sin fot i Saudiarabien så länge Mohammed bin Salman är kvar vid makten.

Lindsey Grahams uttalanden står i bjärt kontrast till president Trumps sätt att rycka på axlarna. Presidenten sade likgiltig att ”kanske han gjorde det, kanske inte” efter det att senatorer fått höra från CIA om MBS förmodade inblandning i mordet på Khashoggi.

I december 2018 röstade senatorer från båda partier igenom en resolution som uppmanar presidenten att upphöra med USA:s stöd till kriget i Jemen. För att resolutionen under War Powers Act ska gå igenom krävs en omröstning i representanthuset, där numera demokraterna har majoritet.

För president Trump spelar vapenaffärer med Saudiarabien och pressade oljepriser större roll än Mohammed bin Salmans förmodade roll som anstiftare av ett brutalt mord, eller hans krigföring i Jemen, kidnappning av Libanons premiärminister Saad al-Hariri, bojkott av Qatar samt fängslanden av kvinnorättsaktivister, prinsar, affärsmän och intellektuella.

När jag frågade amerikanska insiders från Washington hur det kommer sig att flera tunga republikanska senatorer går emot sin president i fråga om USA:s nära band till Mohammed bin Salman, blev svaret: För att de står upp för amerikanska värderingar. Men det handlar också om att de har en annan syn på USA:s långsiktiga intressen i regionen och stabilitet i ett så viktigt land som Saudiarabien.

Presidentrådgivaren Jared Kushner, Ivanka Trump och Melania Trump tillsammans med kronprins Salman vid ankomstceremonin i Riyad i maj 2017. Foto: Vita huset

MBS väg till makten är nära sammanflätad med Trumps tillträde som president. Det sannolika är därför att om Trump och hans svärson Jared Kushner faller så kommer de att påskynda den omstridde saudiske kronprinsens fall.

New York Times har i en djuplodande artikel visat hur MBS skaffade sig vänner i Vita huset. Samma månad som Trump blev vald, i november 2016, skickades en saudisk delegation till Washington för att utröna vilka kort de skulle satsa på i den nya administrationen. De utsända fann att Kushner var en stigande stjärna, samtidigt som han var en nybörjare i Mellanösternpolitik och mest intresserad av att driva igenom en fredsplan mellan palestinier och Israel som gynnade den israeliska högerns intressen.

Det var så denna bromance mellan MBS och Kushner startade, vilken de upprättade redan innan den saudiske prinsen blivit tronarvinge. Kontakterna har odlats via personliga möten och chattar på Whatsapp, något som ska ha fortsatt även efter mordet på Khashoggi. Denna personliga länk, påhejad av Förenade arabemiratens mäktige ambassadör i Washington, banade väg för Trumps beslut att göra sin första utlandsresa som president till Riyad i maj 2017. Inte bara Rex Tillerson utan även amerikanska institutioner har haft svårt för Kushners särställning i administrationen, bland annat för att han ses som lättmanipulerad av utländska intressen.

En saudisk delegation ledd av dåvarande vice kronprins Mohammed bin Salman på besök i Vita huset i mars 2017. Tvåa från höger Jared Kushner, Donald Trumps rådgivare och svärson. Foto: Vita huset

Bedömare ser samtidigt att det är mycket luft i Trumps påståenden om att Saudiarabien gjort amerikanska vapenaffärer till ett värde av 110 miljarder dollar. De kontrakt som skrivits på under Trump omfattar mycket mindre volymer. Somligt är kontrakt som slöts under Obamas presidentskap eller Memorandum of Understanding.

Saudiarabien behöver utländskt kapital men internationella investerare drar öronen åt sig, dels efter massarresteringarna av prinsar och affärsmän på Ritz-Carlton, dels efter mordet på Khashoggi. Idag har samtidigt isen lossnat i människorättsfrågor: efter Khashoggis död talas det högt om att kvinnorättsaktivister har fängslats och torterats. Nu tonas MBS tidigare image som reformprins ned.

Utan skandalerna som kringgärdade mordet på Khashoggi hade sannolikt inte den saudiska tonårsflickan Rahaf al-Qunun, som flydde undan sin förtryckande familj till Bangkok, fått sådan internationell uppmärksamhet vilket ledde till en snabb och säker väg till en fristad i Kanada. Unga saudiska kvinnor som har försökt fly före henne, har blivit gripna och hemskickade, varefter man inte har hört av dem mer. 

Det är del av ett strukturellt förtryck som bottnar i det manliga förmyndarskapet, vilket gör saudiska kvinnor till andra klassens medborgare. De fängslade kvinnorättsaktivisternas kamp handlar därför om så mycket mer än bara rätten att köra bil. De borde ha hyllats när bilkörningsförbudet för kvinnor hävdes förra sommaren, men istället blev flera av dessa modiga förkämpar satta i fängelse och uthängda som förrädare. 

Samar Badawi, Loujan al-Hathloul och Aziza al-Yousef har fängslats av regimen. Foto: Wikimedia Commons

Det drabbade respekterade personer som den pensionerade akademikern Aziza al-Yousef, historikern Hatoon al-Fassi, människorättsförsvararen Samar Badawi (syster till den piskade bloggaren Raif Badawi), bloggaren och akademikern Eman al-Nafjan samt den unga bilkörningsaktivisten Loujain al-Hathloul. Gripandena kom som en chock för saudiska reformister – däribland Jamal Khashoggi som beskrev repressionen under Mohammed bin Salman som värre än någonsin, rent utav ”outhärdlig”.

Enligt Amnesty International och Human Rights Watch ska flera av dessa kvinnor ha torterats medan de satt isolerade. En personligt hållen artikel från Loujain al-Hathlouls syster bekräftar bilden. I tortyren sägs kronprinsens förre topprådgivare Saud al-Qahtani ha spelat en särskild sadistisk roll.

Det är samme prinsrådgivare som har utpekats som den man som fjärrstyrde mordpatrullen i Istanbul, när de tog livet av Jamal Khashoggi. Saud al-Qahtani är formellt avsatt, men är alltjämt fri och har kontakter med kronprinsen, enligt Reuters. Han ledde tidigare ”en elektronisk armé”, som gav order till saudiska publicister vad de skulle skriva – och hans fjärrkontroll av medierna fortsätter enligt uppgift. 

Porten in till Saudiarabiens konsulat i Istanbul. Foto: Shutterstock

I Saudiarabien är elva personer anhållna för mordet på Khashoggi, men deras namn är inte kända. Det är inte heller känt vilka de fem är, som åklagaren yrkar dödsstraff för. Men för saudiska människorättsaktivister i exil står det klart att åklagarens uppgift är att för all tid tysta dem som skulle kunna vittna mot Saud al-Qahtani och hans förre chef Mohammed bin Salman.

Den FN-utredare, Agnes Callamard, som nyligen fått i uppdrag att leda en oberoende kommission, som ska utröna omständigheterna kring mordet på Khashoggi, har fått en minst sagt delikat uppgift på sitt bord. Men det är också nödvändigt att en oberoende utredning ges rätt att vända på alla stenar.