Afrikanska val att hålla koll på under 2019
Det lilla partiet Agang SA kampanjar inför parlamentsvalet i Sydafrika 2014. Foto: Niko Knigge/Creative Commons

Afrikanska val att hålla koll på under 2019

Analys. Miljontals afrikaner kommer att gå till valurnorna under 2019 med hopp om en ljusare framtid under bättre ledarskap. Många kommer bli besvikna och några kommer förhoppningsvis bli positivt överraskade – men en majoritet kommer förmodligen inte märka av någon större skillnad. Mette Bakken, valexpert som tidigare jobbat med bland annat FN:s utvecklingsprogram UNDP och demokratiinstitutet Idea, ger en överblick och lyfter fram några val som kan vara värda att hålla koll på under året.

Publicerad: 2019-01-29

Economist Intelligence Unit (EIU) släppte nyligen sin rapport kring tillståndet för demokratin i världens länder under 2018. Rapporten visar att för många av länderna i Afrika är läget på en bottennivå (hälften av de 15 länderna som bedöms ligga lägst ligger på kontinenten) och att det i många fall inte är någon demokratisk utveckling i ordets rätta bemärkelse att tala om. Samtidig lyfter rapporten fram ett fåtal men betydande exempel på steg i rätt riktning vilka motverkar den bredare trenden av stagnation och/eller försämring. En försiktig optimism kan också skådas i Mo Ibrahim's Africa Governance Index som fastslår att tre av fyra afrikanska medborgare lever i ett land där styrelsesättet trots allt har blivit bättre de sista tio åren.

Vid val ställs demokratin på sin spets. Medan genomförandet av val i sig inte är nog för att ett land ska kunna karakteriseras som demokratiskt utgör dessa ögonblick i den politiska historien bra tillfällen att se det politiska maktspelet i vitögat. Turbulensen kring valet i Demokratiska republiken Kongo i slutet av förra året – där man i dagarna  har försökt genomföra maktövergången från Joseph Kabila till Félix Tshisékédi – utgör det färskaste exemplet. Det kan ses som ett skolexempel på framgångsrik demokratisering men där berättelsen undergrävs av det faktum att Tshisékédi nästan säkert inte var valets rättmätige vinnare.

Här är valen som det är värt att hålla extra koll på i Afrika under året.

nigeriamotorcykelSympatisörer till Muhammadu Buhari inför valet 2015. Foto: Heinrich-Böll-Stiftung/Creative Commons

Nigeria

I februari kickas det afrikanska valåret 2019 igång när 84 miljoner röstberättigade går till valurnorna för att välja president och representanter till nationalförsamlingen i Afrikas folkrikaste land. Vid det uppmärksammade valet 2015 lyckades Muhammadu Buhari med konststycket att för första gången i landets historia besegra en sittande president. När han nu ställer upp till omval är det hans tur att möta väljarna som ansvarig för den innevarande mandatperioden.

Hela 91 politiska partier har registrerats för valet till nationalförsamlingen och många av dem kommer även att ställa upp i presidentvalet. Det har dock under lång tid varit klart att valet till toppjobben i slutändan kommer att stå mellan Buhari och All Progressives Congress (APC) å den ena sidan och utmanaren och tidigare vicepresidenten Atiku Abubakar och Peoples Democratic Party (PDP) å den andra sidan.

Frågorna som dominerar valrörelsen handlar om korruption, ekonomisk utveckling och säkerhet. Då ideologiska och visionära skiljaktigheter är nära på obefintliga kommer valresultatet i mångt och mycket att bero på Atiku Abubakars förmåga att mobilisera kring och kapitalisera på missnöjet med Buharis styre. I slutändan kan geopolitisk valmatematik och Buharis stöd bland "sina egna" i den nordöstliga zonen, som också är landets folkrikaste, komma att bli avgörande.

Det dödliga våldet har varit framträdande kring genomförande av val i Nigeria. Enligt tankesmedjan International Crisis Group förlorade mer än 800 personer livet i efterdyningarna av valet 2011. Även vid valet i 2015, som räknas bland de fredligaste, miste 100 personer livet. Val i landet kännetecknas av ett nollsummespel vilket gör att politiska ledare har mycket att förlora på att acceptera en valförlust. "Vinn-eller-försvinn-mentaliteten" gör sig gällande inte bara på nationell nivå utan även i hög grad vid val av guvernörer och delstatsparlament som kommer att genomföras i mars. International Crisis Group varnar för att lokala maktstrider och politikernas användning av brottsliga grupperingar i samband med delstatsvalen, tillsammans med lokala etnisk-religiösa motsättningar och marktvister, kan utlösa våldsamheter och även en nationell kris.

ramaphosaPresident Cyril Ramaphosa. Foto: GCIS/Creative Commons

Sydafrika

Parlamentsvalet i Sydafrika i maj beskrivs som ett ödesval för African National Congress (ANC) och dess maktposition i landet. Cyril Ramaphosa, som tog över som landets president för knappt ett år sedan, kämpar för att komma över det betungande arvet  efter Jacob Zumas nio år vid makten. Resultatet av detta arbete – i alla fall på längre sikt – är högst osäkert. I sitt årliga tal för att fira ANC:s födelsedag den 8 januari lovade Ramaphosa att under nästa mandatperiod prioritera jobb, utbildning, jordreformer och jämställdhet. Huvudmotståndaren, det liberala partiet Democratic Alliance (DA), var inte sent med sin kritik om ANC:s oförmåga att leverera faktiska resultat efter 25 år vid makten. Valundersökningar pekar dock på ett tillräckligt stort stöd för ANC och att partiet – för sjätte gången – får en majoritet i parlamentet och därmed kan ge Ramaphosa en ny mandatperiod.

Den större frågan är om ANC:s bäst-före-datum är på väg att passera och om valet i maj kan bli början på slutet för partiets dominans. ANC har länge levt på historiska lojalitetsband från befrielsekampen, men de många korruptionsskandalerna och den generella besvikelse över vad partiet har åstadkommit gör att tålamodet bland många trofasta väljare tryter. Dessutom håller tiden på att rinna i väg. Ett kvarts sekel efter den första valsegern 1994 är ett generationsskifte på gång: de 10 miljoner sydafrikaner under 30 år som i år är berättigade att rösta är för unga för att komma ihåg ANC:s historiska roll och har istället blicken fäst på framtiden.

senegalpresSenegals president Macky Sall. Foto: Présidence du Bénin/Creative Commons

Senegal

Den 24 februari söker Macky Sall och hans koalition Benno Bokk Yakaar (“United in Hope") förnyat förtroende bland väljarna i Senegal efter fem år vid makten. När den slutgiltiga listan över presidentkandidaterna offentliggjordes i januari 2019 stod det klart att bara fem kandidater kommer att stå på valsedeln utöver den sittande presidenten – detta tack vare kontroversiella ändringar i vallagarna som antogs i april förra året och som gjorde det svårare att ställa upp i valet.

De två ledande oppositionskandidaterna som betraktades som Salls svåraste utmanare – Khalifa Sall (Socialistpartiet och tidigare borgmästare i Dakar) och Karim Wade (Senegals demokratiska parti och son till tidigare president Abdoulaye Wade) – fanns inte med på listan. Beslutet att diskvalificera dem grundades på att båda är dömda för korruptionsbrott och enligt lagen därför inte kan ställa upp i val. Uteslutningen har kritiserats av många som menar att domarna var politiskt motiverade just för att säkra Salls omval. De återstående kandidaterna ser inte ut att vara starka nog att kunna utmana Sall som sannolikt kommer få sitta kvar.

tunisienvalLokalval i Tunisien 2018. Foto: Creative Commons

Tunisien

Den så kallade arabiska vårens framgångssaga Tunisien kommer att genomföra president-och parlamentsval under årets sista kvartal. Beji Caid Essebsi, som i en ålder av 92 år kan titulera sig världens äldsta sittande president, förväntas ställa upp till omval. Utöver detta är dock mycket osäkert. Splittringar inom Essebsis parti, Nida Tounes, och ökade konflikter mellan Nida Tounes och koalitionspartnern Ennahda gör att den politiska kartan kan komma ritas om flera gånger under månaderna fram till valet.

Medan dagordningen under lång tid har fokuserat på den politiska omvandlingsprocessen har Tunisien nu, enligt experten Anthony Dworkin vid tankesmedjan European Council on Foreign Relations (ECFR), kommit till en punkt där det största hotet mot stabiliteten inte längre handlar om politiska rivaliteter eller religiösa identiteter, utan om politikernas förmåga att ta itu med sociala och ekonomiska problem. Arbetet med att skapa en vision för hur utvecklingen ska föras framåt och genomförandet av åtgärder som ska ge folk arbete och stabila inkomster kommer att vara avgörande för att säkerställa att politikerna uppfattas som relevanta.

Val är viktiga – men det som händer däremellan är viktigare

Val kommer även att hållas i andra länder på kontinenten under 2019 – så som Namibia, Botswana, Malawi och Moçambique i syd, Algeriet och Libyen i nord, Mali, Mauretanien och Guinea-Bissau i väst och Kamerun och Tchad i de centrala delarna. Alla dessa val är viktiga för den demokratiska utvecklingen. För de flesta är det viktigaste dock den politiska ledningens förmåga att underlätta väljarnas vardag under de långa perioderna mellan valen.    


Mette Bakken
Valexpert som har arbetat med Internationella Idea i Addis Abeba och Pretoria och tidigare vid FN:s Utvecklingsprogram i Bryssel.