Intern maktkamp avgör Kims framtid i Nordkorea
Uppladdning på Koreahalvön. Fotomontage: Anton Watman/Shutterstock

Intern maktkamp avgör Kims framtid i Nordkorea

Nordkorea. Trots Trumps uppladdning mot Nordkorea kommer Kim Jong-Uns framtid att avgöras av intern maktkamp, inte av omvärldens agerande. Nordkoreas regim ser kärnvapen som sin livförsäkring mot yttre hot. Men internt sitter inte Kim Jong-Un lika säkert i sadeln som tidigare hans far och framför allt hans farfar gjorde. Asienexperten Bertil Lintner beskriver bysantinska intriger i Pyongyang, medan läget på Koreahalvön blir alltmer kritiskt.

Publicerad: 2017-04-26

CHIANG MAI, THAILAND Läget kring Koreahalvön har inte varit så spänt och kritiskt på flera år som det är nu. President Donald Trump håller krismöte med USA:s senatorer i Vita huset, vicepresident Mike Pence säger att ”alla alternativ är möjliga”, en amerikansk u-båt har anlänt till Sydkorea och hangarfartyget Carl Vinson är på väg. Nordkorea hotar att testa fler robotar efter det misslyckade försöket den 17 april.

Det kom bara en dag efter det att Nordkoreas ledare Kim Jong-Un inspekterade en styrkedemonstration där tusentals soldater marscherade i perfekt formation över Kim Il-Sung torget i huvudstaden Pyongyang. De åtföljdes av en imponerande uppvisning av Nordkoreas robotarsenal, inklusive sådana som kan nå USA:s baser i regionen.

Kritiska röster, bland annat i en ledare i The Boston Globe den 17 april, antyder att Trump använder sig av ”krisen” på den koreanska halvön för att avleda uppmärksamheten från sina politiska problem på hemmaplan, där hans trovärdighet på många plan ifrågasätts efter otaliga motsägelsefulla uttalanden och åtgärder. Men vapenskramlet från Nordkoreas sida, och då inte bara parader i Pyongyang utan även hot om att använda kärnvapen mot eventuella angripare, kan också ses som ett försök från Kim Jong-Uns sida att stärka sin makt. Han tillhör den tredje generationen i en ledarfamilj som styrt Nordkorea sedan den norra delen av halvön ställdes under en av världens mest totalitära regimer 1948.

Tre generationer Kim. Fotomontage: Wikimedia Commons

Grundaren, Kim Jong-Uns farfar Kim Il-Sung, är fortfarande landets officielle president även om han dog 1994. Han hyllas som ”Den Store Ledaren” och myten om honom som en gerillakämpe som stred mot den japanska kolonialmakten på 1930- och 1940-talen hålls vid liv i en personkult som överträffar den som både Sovjetunionens Josef Stalin och Kinas Mao Zedong omgav sig med på sin tid.

Det stämmer att Kim Il-Sung och en grupp koreaner deltog i strider mot den japanska armén i Manchuriet på 1930-talet, och då som en enhet under de kinesiska kommunisternas styrkor. Men bortsett från en räd mot en japansk polisstation i Pochonbo nära gränsen till Manchuriet 1937 förekom inga strider inne i Korea. Tre år senare retirerade Kim Il-Sung och hans koreanska gerillakämpar till Sovjetunionen där de blev kvar fram till krigsslutet i ett läger i byn Vyatskoje norr om Chabarovsk i den ryska Fjärran östern. Det var först i september 1945, efter det att den sovjetiska armén ockuperat den norra delen av Koreahalvön, som han återvände till sitt hemland.

Men Kim Il-Sung kunde, trots de officiella överdrifterna, räknas som en gerillaveteran och han styrde landet under Koreakriget 1950–1953, även om det var i huvudsak kinesiska ”volontärer” som då stred mot de USA-ledda FN-styrkorna på andra sidan fronten. Kim Il-Sungs födelsedag den 15 april firas nu som ”solens dag” och 2017 är år 106 enligt den nordkoreanska kalendern. 1912 räknas som år ett, det år då Kim Il-Sung föddes.

Sonen Kim Jong-Il, som blev landets ledare – men inte president – vid Kim Il-Sungs död 1994 kunde delvis leva på myten om faderns bravader. Enligt den officiella versionen föddes Kim Jong-Il, ”den Käre Ledaren”, den 16 februari 1942 i ett gerillaläger på den heliga Paektu-bergets sluttningar i nordligaste Korea där hans första leksaker var patronbälten och maskingevär. I själva verket föddes han 1941 i Vyatskoje och återvände inte till Korea förrän tidigast 1946. Men ett timmerhus där han påstås ha fötts har byggts på Paektu-berget och dit vallfärdar folk – även utländska Nordkorea-anhängare – än idag.

Kim Jong-Il dog 2011 och vi är nu inne på den tredje generationen Kim – och det gör det svårt för det nordkoreanska propagandamaskineriet att föra över den gamla gerillatraditionen till den nye ledaren Kim Jong–Un. Han föddes 1984 och gick i privatskola i Schweiz. Hans största, privata intresse sägs vara basketball. Kim Jong-Un har vid flera tillfällen bjudit in den amerikanske före detta basketballstjärnan Dennis Rodman att besöka Nordkorea.

Kim Jong-Un är en av Kim Jong-Ils tre söner och fyra döttrar med fyra olika fruar och älskarinnor. Enligt den konfucianska traditionen, som i Nordkorea är minst lika stark som den officiella, statsbärande kommunistiska ideologin, borde den äldste sonen Kim Jong-Nam ha efterträtt sin far. Men han hamnade i onåd då han 2011 greps på Tokyos flygplats med ett falskt pass från den Dominikanska Republiken. Han var på väg med en grupp barn till Tokyos Disneyland – och utvisades.

Efter den händelsen vistades Kim Jong-Nam mest i den före detta portugisiska besittningen Macau, som 1999 återförenades med Kina som ett ”speciellt administrativ region”, det vill säga samma status som före detta brittiska Hongkong. Där gjorde han ett par kritiska uttalanden om regimen i Pyongyang – och mördades på flygplatsen i Kuala Lumpur i Malaysia den 13 februari i år. Två unga kvinnor, en indonesiska och en vietnamesiska, hade anlitats för att smeta en giftig substans i ansiktet på honom. De två kvinnorna sitter nu i häkte i Malaysia.

Mellansonen Kim Jong-Chul borde ha stått näst i tur för ledarskapet, men han anses enligt koreanska källor vara alltför ”feminin”. Liksom sina två bröder utbildades även han i Schweiz och tillbringar nu större delen av sin tid i Europa, där han omgiven av livvakter har setts på flera konserter med den brittiske bluesartisten Eric Clapton. Ett försök från Kim Jong-Chuls sida att få Clapton att uppträda i Pyongyang misslyckades.

Så det blev den yngste sonen som fick ta över då Kim Jong-Il gick bort. Alla tänkbara ansträngningar har gjorts för att få honom att passa in i myten om Kim-familjen. Rent utseendemässigt, även med hjälp av frisyren, försöker man få honom att likna farfadern Kim Il-Sung och bristen på militärt ledarskap har uppvägts av historier om hur han ledde en artillerienhet under en skärmytsling med Sydkorea. Men håller den gamla myten verkligen idag? Inte heller fadern Kim Jong-Il åtnjöt inte samma respekt inom landets mäktiga militär som Kim Il-Sung gjorde på sin tid.

Mordet på halvbrodern Kim Jong-Nam – de hade olika mödrar – var inte den enda ”utrensningen” inom leden. Chang Song-Thaek, som var gift med Kim Jong-Uns faster Kim Kyong-Hui, greps och avrättades 2013. Han hade gjort misstaget att försöka lägga tonvikten vid ekonomisk utveckling istället för att följa den officiella politiken som ger militären högsta prioritet. Efter avrättningen av Chang följde utrensningar av personer som stått honom nära. Även om sydkoreanska underrättelsekällor inte är de mest tillförlitliga vad det gäller Nordkorea förekommer från det hållet rapporter om mordförsök på Kim Jong-Un.

För att konsolidera sin makt har den unge Kim utsett en yngre syster, Kim Yo-Jong, till chef för Nordkoreas organ för propaganda och agitation. Hon börjar ta över den roll som fastern spelade då hennes bror Kom Jong-Il satt vid makten. I liket med sina bröder gick hon också i skola i Schweiz, men utbildning vid västerländska privatskolor tycks inte ha haft någon inverkan på deras syn på hemlandet. Där hålls myten om Kim-familjens överlägsenhet vid liv och varje avvikelse från den officiella politiken skulle stämplas som högförräderi.

Men resultatet av det hela blir trots allt en bysantinsk härva där Kim Jong-Un inte sitter lika säkert i sadeln som sin far och absolut inte som sin farfar. En konfrontation med västvärlden passar i det läget honom väl, men det kan också bli förödande om det leder till krig. Kina, Nordkoreas främsta allierade, har uppmanat alla parter till besinning medan väst talar om ytterligare sanktioner för att få landet att ge upp dess robotar och kärnvapen. Besinning är knappast att vänta sig och västvärldens, främst USA:s, scenario är helt orealistiskt.

Nordkorea ser massförstörelsevapen som sin enda livförsäkring mot vad dess ledare upplever som ett hot från väst. Efter otaliga, internationella sanktioner finns inte mycket kvar som kan förbjudas vad det gäller handel till och från Nordkorea. Trots familjebanden och myter om heroiska dåd är det intern maktkamp som kommer att avgöra Kim-regimens framtid. Inte omvärldens aktioner.


Bertil Lintner
Journalist och författare bosatt i Asien sedan över 35 år.
Se: www.asiapacificms.com.

I denna analys för Utrikesmagasinet har Bertil Lintner gjort en omarbetning av tre artiklar som först publicerades av Asia Times:

North Korean Missiles Officially Banned Widely Available

Kim Clans Third Generation Myth

North Korea's Ling History of Killing Overseas